Samling av korta exempel av verifieringsprojekt

Ett verifieringsprojekt syftar till att kunna formulera och svara på de mest kritiska frågorna som behöver besvaras inför ett fortsatt nyttiggörande. Nedan ges några exempel på sådana projekt inklusive vilken verifieringsfråga projektet syftade till att besvara.

VRAKA - kan andra än forskarna använda metoden korrekt?

Forskare på Sjöfart och marinteknik på Chalmers har tagit fram en helt ny riskbedömningsmodell för potentiellt miljöfarliga vrak kallad VRAKA. Eftersom behovet är stort av att sprida modellen till många aktörer så ville forskarna utvärdera såväl modellens robusthet som dess användarvänlighet genom att låta berörda myndigheter testköra metodens första av två olika steg i VRAKA-modellen.

Verifieringsfråga: Är användarvänligheten och robustheten hos VRAKA-mjukvaran tillräckligt bra så att användarna får fram korrekt svar?

Verifieringen gav ovärderlig feedback kring användarperspektiv som kommer att bearbetas och användas som input för vidare utveckling. Nästa steg är att denna feedback implementeras innan en andra workshop, där nästa steg kommer att diskuteras för hur mjukvaran ska kunna användas i framtiden.  

För mer information om projektet, kontakta Ida-Maja Hassellöv.

 

Evisto - finns någon marknad?

Forskare på Avdelningen för fysisk resursteori har baserat på sin forskning tagit fram en idé till en webbtjänst som håller koll på personlig ekonomi och klimatpåverkan. Innan man påbörjar utveckling av tjänsten i form av programmering, grafisk utformning och affärsmodell, så kom man fram till att det är viktigt att undersöka om det finns någon som är villig att använda en sådan tjänst.

Verifieringsfråga: Finns en efterfrågan av en webbtjänst som skattar användarens individuella klimatpåverkan?

Verifieringsprojektet visade att det fanns ett stort intresse för denna typ av tjänst. Evisto är idag på väg att etablera sig på marknaden och har idag ungefär 1000 användare som enkelt och snabbt får överblick och koll på sin personliga klimatpåverkan baserad på den faktiska konsumtionen. Bolaget fortsätter dessutom samarbetet med forskare på Chalmers.

För mer information, kontakta David Andersson.

 

Sinowave - är kostnadseffektiv dataöverföring möjlig?

Forskare på Mikrovågsteknik på Chalmers har tagit fram en ny metod för demodulation av signaler med överföringshastigheter over 5 Gigabit per sekund (Gbps). För att metoden ska kunna komma till nytta på många ställen gäller att den går att åstadkomma på ett kostnadseffektivt sätt.

Verifieringsfråga: Kan man för datahastigheter på över 5 Gbps reproducera bärvågen, så kallad "carrier recovery", med billiga komponenter?

Verifieringsprojektet visade att man med den patentsökta lösningen kan bygga en demodulator som fungerar för överföringshastigheter på över 5 Gbps med kommersiella komponenter. Projektet har sedan dess inkuberats på Chalmers Entreprenörsskola, där affärsutveckling påbörjats. Potentiella applikationer är bland annat trådlös överföring av full HDMI, men även system för så kallad "point to point"-länkar i telekommunikation.

För mer information om projektet, kontakta Simon He, zhongxia@chalmers.se

 

Tenroc Technologies - fungerar beräkningsmetoden?

Forskare vid Konstruktionsteknik på Chalmers har forskat på hur man kan förstärka betongbroar genom så kallad stegvis förspänning, som ger mer effektiv användning av lagningsmaterial, och starkare broar. Eftersom många broar i Sverige och andra länder är av betong och dessutom i behov av förstärkning finns ett stort behov av metoden.

Verifieringsfråga: Hur ställer sig teoriberäkningar och tidigare indikeringstester i relation till praktiskt genomförande på betongbalkar? Fungerar metoden enligt praktiska och kommersiella krav?

Verifieringsprojektet visade att metoden för förspänning av betongbalkar fungerade högt over förväntan. 100% nyttjandegrad uppnåddes i förstärkningsmaterialet vilket resulterar i ökad styvhet av testbalk om 40% och ett minskat behov av förstärkningslaminat med hela 90%. Forskarna fick viktiga lärdomar om praktiskt genomförande som används för utveckling av vidare verktyg och som även som ligger grund för ett mer specifikt patentskydd.

Nästa steg i projektet är pilotverifieringar på verkliga fall, dels småskaliga såsom balkar i parkeringsgarage eller hus men även ett storskaligt test på en betongbro. Verifieringsprojektet har gjort nya partners intresserade och nya piloter har därför påbörjats. Genom vidare utveckling av praktiskt genomförande kan en kommersialiserbar produkt tas fram inom 1-2 år. Tänkbara kunder och användare har redan visat stort intresse för resultaten och flera dialoger förs löpande för att hitta rätt kompetenspartner för nästa steg.

För mer information om projektet, se http://tenroc.se eller kontakta Reza Haghani Dogaheh.